Personlig assistans innebär att du får hjälp av en eller flera personliga assistenter att göra sådant du inte klarar själv. Assistenten ska hjälpa dig på det sätt som du själv anser är lämpligt. Assistans är en av insatserna inom lagen LSS.
LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I lagen står det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra. Målet är jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
LSS består av tio olika insatser, man kan söka och få beslut om flera insatser. Om du är under 65 år och har stora och varaktiga funktionsnedsättningar, som gör att du behöver hjälp med dina så kallade grundläggande behov, så kan du ansöka om personlig assistans.
Det kostar inget att ha personlig assistans. Assistans betalas med assistansersättningen, som kommer från kommunen eller Försäkringskassan. Din inkomst eller sparade pengar eller andra tillgångar påverkar inte om du får assistans eller inte. Varje timma beviljad assistans är värd en förutbestämd summa pengar. Assistansersättningen är 319,70 kronor per timma (2022). Assistansersättningen ska räcka till assistenternas löner, sociala avgifter och till de omkostnader som det medför att ha personlig assistans.
För att ha rätt till en insats inom LSS, så måste du tillhöra någon av de tre personkretsarna. Det är Försäkringskassan eller kommunen som avgör om du tillhör en personkrets eller inte.
Du kan ansöka om stöd om du har något av följande:
När du fått din personkretsklassning, så kan du skicka in din ansökan om personlig assistans. I din ansökan beskriver du hur dina behov ser ut. Du behöver intyg från till exempel din läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped som styrker dina behov och svårigheter.
För att avgöra hur mycket assistans du behöver så görs sedan en bedömning av dina behov. Utredningen görs av antingen Försäkringskassan eller kommunen. Utredningen består vanligen av ett hembesök, en utredare kommer hem till dig och ni går gemensamt igenom dina behov.
Du får själv redogöra för vilka hjälpbehov du har och hur lång tid de tar att genomföra. Du får ingående beskriva varje moment som du behöver hjälp med.
För att få personlig assistans så måste man behöva få hjälp med de så kallade grundläggande behoven:
Om du får beviljat personlig assistans för de grundläggande behoven, så kan du också få personlig assistans för dina övriga behov. Övriga behov definierar du själv, det kanske är att dammsuga, gå till stallet, delta i bostadsrättsföreningens styrelse eller hämta barnen på förskolan.
Om dina grundläggande behov beräknas ta mer än 20 timmar i veckan så kommer Försäkringskassan att stå för beslutet. Om dina grundläggande behov beräknas ta mindre än 20 timmar i veckan så står kommunen för beslutet.
När du har fått ditt beslut om personlig assistans så är det dags att välja assistansanordnare. Du har rätt att själv välja vem som ska samordna din personliga assistans. Kontakta en eller flera organisationer och välj ett bolag som känns rätt för dig. Du kommer att teckna ett serviceavtal med den assistansanordnare du väljer.
Anordnaren samordnar allt som har med assistansen att göra. Anordnaren har arbetsgivaransvar och ser till att det finns goda kunskaper om allt från bokföring till arbetstidslagstiftningen.
Anordnaren betalar bland annat ut rätt lön i rätt tid, ser till att pensionsavsättningar görs, hjälper till i personalfrågor och anordnar i bästa fall utbildningar.
Det finns i princip fyra olika typer av anordnare av personlig assistans, dessa är:
driv din personliga assistans själv (eget företag)överlåt samordnandet åt kommunenanlita ett vinstdrivet företagvälj ett assistanskooperativ (till exempel GIL)
Assistansbolag, liksom alla andra bolag, kan drivas i olika företagsformer:
Enskild näringsverksamhetAktiebolagHandelsbolag eller kommanditbolagEkonomisk förening (till exempel GIL)Ideell förening
Olika anordnare har olika fördelar och nackdelar. I kommunen kan det vara svårt att säkerställa att du får ta del av den assistansersättning som är till för dig. I företag är du med och bekostar aktieägarnas vinster. Att driva själv innebär förstås ganska mycket arbete. Ett assistanskooperativ är en ekonomisk förening av assistansberättigade personer, där man gemensamt delar på de administrativa kostnaderna och där alla har möjlighet att stödja varandra. GIL är ett kooperativ. Vi delar inte ut vinster.
Personlig assistans har funnits sedan 1994. Tanken bakom assistans är att möjliggöra för personer med omfattande funktionsnedsättningar att kunna leva ett liv så likt andra som möjligt. Här finns mer information om ansökan!
Om du har valt GIL som assistansanordnare ingår juridisk rådgivning och vår erfarenhet vid ansökan, omprövning, utökning eller ansökan om dubbelassistans. GIL:s princip är att söka assistans MED dig, inte ÅT dig.
Den som har assistans får hjälp av en eller flera personliga assistenter att göra sådant man inte klarar själv. Assistenten ska hjälpa till med det man inte själv klarar av på det sätt som man själv anser är lämpligt.