“Det finns inte någon annan grupp man skulle kunna utesluta på det här sättet och förvisa till vissa oanvändbara platser.“
Film, bilder och reportage av Göteborgs-Posten den 6 juli 2021.
SVT Väst gjorde ett inslag den 28 juni 2021 om otillgängligheten till uteserveringarna på Andra Långgatan. (I skrivande stund är dock inslaget också otillgängligt…)
Sommaren 2021 undersökte GIL tillgängligheten till uteserveringarna på Andra Långgatan i Göteborg. Detta med anledning av Göteborgs Stads satsning “Ta plats”, som handlar om att använda stadens ytor på ett flexibelt och kreativt sätt. En del av satsningen innebär att Andra Långgatan omvandlas till vad som beskrivs som en oas och en sommargata. Dessvärre visade undersökningen att endast 1 av 5 uteserveringar är tillgängliga om man använder rullstol.
2022 gjorde vi ett återbesök på Andra Långgatan och kunde konstatera att tillgängligheten blivit mycket bättre efter att vi påtalat brister året tidigare. Efter flera års kamp kan vi nu konstatera att rullstolsburna kan dricka öl på fem av sex uteserveringar på Andra Långgatan.
”Välkommen att ta plats!” säger skyltarna när du knallar in på Andra Långgatan. Göteborgs Stad skriver på samma skylt att man möblerat om gatan under perioden 1 april till 31 oktober för att skapa framkomliga trottoarer och tillgängliga uteserveringar.
Men. När Anders Westgerd, som är VD på assistanskooperativet GIL besökte Andra Långgatan för att se hur det ser ut med just tillgängligheten till uteserveringar, så blev det knappast en positiv upplevelse.
GIL besökte 23 uteserveringar. Endast fem kunde med lite god vilja klassas som tillgängliga för personer som använder rullstol. GIL har därför anmält 18 uteserveringar på Andra Långgatan för otillgänglighet.– Vi har anmält uteserveringar sedan 2014. Tack vare att man år efter år ser genom fingrarna avseende tillgänglighet så bevarar man en tradition av att stänga ute och man värnar om den kultur som osynliggör, förminskar och förpestar. Otillgängliga uteserveringar är karaktäristiskt för funktionsnedsattas ställning i stort. Ingen annan grupp i samhället skulle man kunna göra så här med. Tänk dig bara att män, eller homosexuella, skulle förvisas till enstaka oanvändbara platser…, säger Anders Westgerd.
Många uteserveringar har placerats på gatan i enlighet med Göteborgs Stads vision. Man har dock helt förbisett trottoarkanten. Det saknas en avfasning, antingen tillfällig eller permanent, som gör att man kan ta sig upp och ner för trottoarkanten om man använder rullstol.
Många uteserveringar använder sig av fasta konstruktioner med bänkar och bord som sitter ihop med varandra. Dessa är i princip alltid utformade på ett sådant sätt att man som rullstolsburen inte kan sitta vid bordet. På grund av möblemangets beskaffenhet så kan heller inte uteserveringen möbleras om för att på så vis skapa plats.
En del krögare har presterat helt utan ambition att faktiskt skapa en inkluderande tillvaro. Rullstolsburna hänvisas till ett ensamt bord i utkant av serveringen, med plats för en. Man har byggt meningslösa ramper som leder rakt in i möbler, som inte går att flytta.
– Det är Göteborgs Stad som ska tillse att uteserveringarna håller måttet. Man måste börja se på den faktiska tillgängligheten, att uteserveringarna kan användas av personer i rullstol, vilket är just vad Plan- och bygglagen kräver. Att göra halvmesyrer som alltjämt utestänger oss får inte vara okej, bajs är brunt även om du säger att det är rosa, menar Anders Westgerd.
2021 års inventering visade att endast 1 av 5 uteserveringar var möjliga att besöka för personer i rullstol. GIL anmälde 18 uteserveringar på den populära gatan för bristande tillgänglighet, men fick i samtliga fall besked om att anmälningarna lagts ner utan krav på åtgärd, eftersom det inte hade funnits någon uteservering på plats när inspektionen hade gjorts. Inte så konstigt, tillsynen gjordes under november, när sommaren sedan länge var över och uteserveringarna var undanplockade.
När GIL och Anders Westgerd återvände till Andra Långgatan för att kolla hur läget sommaren 2022 kunde glädjande 5 av 6 serveringar passera som godkända!
– Det kvarstår en del mindre problem men generellt så är det stor förändring från förra året! Jag vågar påstå att detta är vår förtjänst till 100 %. Men det är inte äran jag vill åt, utan möjligheten att kunna sitta i solen med vänner och ta en pilsner, säger Anders Westgerd.
Plan- och bygglagen kräver att uteserveringar ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Ändå har man länge sett genom fingrarna. GIL identifierade några åtgärder nya för 2022, bland annat att man lagt ny asfalt på delar av gatan, och därmed fått bukt med problemet med höga trottoarkanter. De allra flesta har också övergett de fasta bänkar och bord som tidigare utgjort möblemanget till fördel för lösa möbler. Det skapar möjlighet att möblera utifrån behovet.
– Ingen kan påstå att det går fort, men det går i alla fall framåt! Vi hoppas att Göteborgs stad förstått att anmälningarna inte görs för att vi vill vara irriterande, utan för att det är vidrigt att tillåta att människor utesluts, trots vetskapen om problemet. Det är systematisk mobbning och kan enligt forskningen ge sämre hälsa, allmän sjukdomskänsla och sömnsvårigheter, dessutom minskar motivationen och många undviker att gå ut. Tänk dig det, dag ut och dag in, säger Anders Westgerd.
De har anmält den bristande tillgängligheten på gatan sedan 2014, men fram tills nu har ingen större förändring skett. – Hade vi inte gjort den uppmärksammade inventeringen förra året hade det sett lika illa ut i år. Det är synd att Göteborgs stad inte tar sitt ansvar.
GIL anmälde 18 av 23 krogar vid Andra Långgatan. Bara fem krogar levde alltså upp till kraven. Kommunen lade ner anmälningarna utan krav på åtgärd, [—] Ändå har något hänt sedan förra året. För när Anders Westgerd gjorde en ny undersökning i juni blev resultatet betydligt bättre.
Uteserveringar ska följa plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Boverkets byggregler avsnitt 3 (BBR) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet på allmänna platser (BFS 2011:5, ALM 2).
Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska också kunna använda allmänna platser. Därför ställer kommunen krav på uteserveringar på allmän plats. Möbleringen ska vara användbar, tänk till exempel på avståndet mellan borden.
Anpassa eventuell nivåskillnad mellan mark och tröskel för rullstol. Eventuell uppbyggnad som golv på uteserveringen (tillåtet endast i undantagsfall) ska vara anpassad med till exempel en ramp.
Att tillgänglighetsinventera är så lätt att alla kan göra det. Även om var och en bara gör nåt litet så kan summan av att många gör något märkas. Vi är i runda slängar 2000 individer i GIL. Vårt antal är en styrka, vi kan göra skillnad! Ladda hem appen “Anmäl hinder” hjälp till att förändra vår vardag. Börja hemma på din gata, i din närmiljö!
Att kunna ta sig fram, in, ut, upp och ner överallt är en självklarhet för alla. Men inte för den som sitter i rullstol. Som ett led i att förbättra tillgängligheten arbetar GIL med projektet ”Alla ska fram”. Bakgrunden till GIL:s projekt var den nationella handlingsplan för handikappspolitiken som antogs av politikerna redan år 2000. I den sades det att enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet skulle vara eliminerade vid utgången av år 2010. Målet missade man, ännu är enkelt avhjälpta hinder något man som rullstolsburen stöter på ideligen. Ambitionen om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas talar ingen längre om, men vi arbetar envist på för ökad tillgänglighet i Göteborg och för att få media att uppmärksamma problematiken att personer utesluts ur gemenskap och delaktighet.
Alla ska fram har haft lite olika uppdrag och mål över åren.