Att kunna ta sig fram, in, ut, upp och ner överallt är en självklarhet för alla. Men inte för den som sitter i rullstol. Som ett led i att förbättra tillgängligheten arbetar GIL med projektet ”Alla ska fram”. Bakgrunden till GIL:s projekt var den nationella handlingsplan för handikappspolitiken som antogs av politikerna redan år 2000. I den sades det att enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet skulle vara eliminerade vid utgången av år 2010. Målet missade man, ännu är enkelt avhjälpta hinder något man som rullstolsburen stöter på ideligen. Ambitionen om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas talar ingen längre om, men vi arbetar envist på för ökad tillgänglighet i Göteborg och för att få media att uppmärksamma problematiken att personer utesluts ur gemenskap och delaktighet.
Göteborgs stad målar hela staden i regnbågens härliga färger och representerar med rätta i West Pride, men när det kommer till funktionsfrågor så duckar man. Under åren då vi arrangerade Marschen för tillgänglighet saknades allt från politiskt intresse till mediabevakning. Frågan är: Är det vårt ansvar som individer att se till att Göteborgs stad blir tillgänglig? Svaret är nej, därför söker vi samma engagemang i funktionsfrågor som visas upp i HBTQ-frågor. Det handlar likafullt om mänskliga rättigheter.
Alla ska fram har haft lite olika uppdrag och mål över åren, här finner du en resumé.
2009-2010 undersökte vi möjligheten att ta sig in med rullstol på krogar i Göteborg. Andra viktiga saker, som att det finns en toalett och att kunna ta sig runt i lokalen, lämnades åt sidan för det mest basala: entrén. Resultatet av vår kampanj var att 9 av 30 restauranger åtgärdade hinder.
2011-2012 undersökte vi möjligheten att ta sig in med rullstol i butiker i Göteborg. Syftet var att få butiker att göra val som gör dem tillgängliga, så att alla kan komma in och handla. Det är sällan svårt eller dyrt, ändå fortsätter diskrimineringen.
2014-2019 inventerade vi uppbyggda uteserveringar i Göteborg. På 75 % var inte rörelsehindrade välkomna. Syftet var att visa hur situationen ser ut för personer med rörelsehinder samt öppna ögonen på krögare och få till stånd en förändring.
2018 inventerade vi takbarer i Göteborg. Alla verkar vilja ta en öl med utsikt över stadens takåsar, men hur lätt är det att ta sig dit i rullstol? Vid en rundvandring med GP fungerade bara en av fyra takbarer att besöka utan att utföra konster.
2021 undersöktes uteserveringarna på Andra Långgatan med anledning av Göteborgs Stads satsning ”Ta plats”, som vill använda stadens ytor flexibelt och kreativt och skapa tillgänglighet och framkomlighet. Trots det: Bara 1 av 5 uteserveringar är tillgängliga om man använder rullstol.
Upptakten till kampanjen Alla ska fram var att en nationell handlingsplan kallad Från patient till medborgare beslutat att enkelt avhjälpta hinder skulle vara åtgärdade senast den 31 december 2010. Dessvärre fanns inget tryck eller stöd för detta från varken stat eller kommun och för de flesta var detta en ickefråga, trots att man också i Plan- och bygglagen sedan länge formulerat att enkelt avhjälpta hinder ska lösas. Enkelt avhjälpta hinder innebär exempelvis att tunga dörrar, trösklar och trappsteg bör åtgärdas med exempelvis dörröppnare, ramper och kontrastmarkeringar. Paragraferna omfattar allmänna platser och publika lokaler, dit krogar och restauranger och butiker hör. Sedan 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet diskriminering enligt lagen.
2009-2010
Alla ska frams första uppdrag blev att öka medvetenheten runt tillgänglighetsfrågor hos restauranger i Göteborg. Målet var att få restauranger att fixa sina så kallade enkelt avhjälpta hinder. Därför publicerade vi under 10 veckor upp bilder på ställen som var otillgängliga, samtidigt skickade vi dem ett brev och upplyste dem om varför. ”Hej, vi på organisationen GIL driver projektet ”Alla ska fram” där vi undersöker vilka Göteborgskrogar som har för dålig tillgänglighet för rullstolar. Tyvärr är din restaurang en av dem.”
2011-2012
Under 10 veckor hösten 2011 så publicerade vi bilder på butiker i Göteborg. Samtliga ställen hade enkelt avhjälpta hinder. Syftet med kampanjen var få butiker att göra val som innebär att de är tillgängliga, så att alla kan komma in och handla. Enkelt avhjälpta hinder är exempelvis mindre nivåskillnader. En hantverkare bygger bort hindret på ett par timmar, det finns också portabla ramper för ett par tusenlappar. Lösningarna är sällan stora eller svåra, men ändå fortsätter diskrimineringen mot människor med funktionsnedsättning.
Ett av ställena om vi hängde ut var Sneaky Steve. När Göteborgs Fria ringde upp butikens VD Måns Månsson sa han så här:
– Vi kommer inte att sätta upp en ramp. Jag förstår inte varför man bör göra det, så många handikappade har vi inte här varje dag. Hade vi sålt handikappsattiraljer som specialformade sulor hade vi satt upp en ramp, men nu är vi en mode- och ungdomsbutik så jag tror inte det är intressant på samma sätt. Hela världen kan inte anpassas efter rullstolsbundna.
Efter artikeln ändrade sig Sneaky Steve. ”Kampanjen fick i alla fall mig att ändra uppfattning och ramp och ringklocka är på väg” skriver Måns Månsson som berättar att rampen kommer vara på plats senast nästa vecka.
Stoppa eller shoppa?
2014-2019
Plan- och bygglagen kräver att uteserveringar ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga och ska därför vara anpassade för tillgänglighet. Det krävs tillstånd för att uppföra dem och med ansökan ska en ritning skickas med som visar hur serveringen ska se ut. Uteserveringar är tillåtna under en period av året. De byggs upp om våren och rivs sedan när hösten kommer. Det finns således en chans att varje år göra om och göra rätt, om man gjort en tillgänglighetsmiss tidigare.
Det finns dålig kunskap om vilka krav som ställs på uteserveringarnas utformning samt en oförståelse för vad mindre nivåskillnader och steg skapar för klyftor mellan människor. Många krögare menar att mindre höjdskillnader inte är ett problem, att de brukar hjälpa till och bära in sina gäster. Men de flesta, oavsett om de är gående eller rullande personer, vill inte lyftas in eller upp när de ska dricka en bärs eller ta en kaffe. Man kan utöver okunskap också anta att situationen ser ut som den gör på grund av fördomar ställda mot personer med funktionsnedsättningar.
Många räknar med att vi inte vill gå ut, att vi hellre sitter hemma och spelar bingo. Att vi inte kan eller får dricka alkohol. Att vi inte har vänner och familjer som vi vill fira sommar med. Ofta talar man om att vi har särskilda behov, men på GIL menar vi att vi framförallt har normala behov.
Återkommande under åren 2014-2019 har vi inventerat uteserveringar i Göteborg. Vi anmäler varje år de uteserveringar som inte är tillgängliga. Tyvärr är det en byråkratisk och utdragen procedur där restaurangägaren i princip kan bortse från lagkravet genom att bara låta tiden gå. Om deras uteservering är otillgänglig och vi anmäler, så får krögaren först tid på sig att självmant åtgärda felet. När domen väl faller har det gått så mycket tid att det ändå blivit tid för att ta bort allt.
Stadsbyggnadskontoret som ska granska påtalade brister saknar resurser och kan inte följa upp ärendena. De behöver prioritera de ärenden som äventyrar hälsa och säkerhet, uppgav deras bygglovschef i en intervju med SVT (2017).
Under 2014 och 2015 anmälde GIL 46 uteserveringar för bristande tillgänglighet. Vi hade då besökt uppbyggda uteserveringar i Göteborg och funnit att omkring 75 % var otillgängliga trots lagkrav om anpassningar. Man kan ju tycka att det inte är GIL:s uppgift att gå igenom stadens uteserveringar för att se att inlämnad ritning och utfört bygge överensstämmer, och att uteserveringen totalt sett är tillgänglig, men tills för ett par år sedan så har inte kommunen gjort någon egen tillsyn vad det verkar.
2016 besökte vi samtliga av de anmälda uteserveringarna igen. Vi ville se hur det såg ut i jämförelse med åren då vi anmäldes. Resultatet var knappast upplyftande. Endast 14 % av de anmälda krogarna var möjliga att besöka för den som sitter i rullstol.
2019 tycker vi att det har skett en viss förbättring i jämförelse med när inventeringarna började 2014. Fler uteserveringar har till exempel flyttats ner till marknivå. Bland de som är upphöjda är det dessutom fler som har byggt ramp. Men många ställen är fortfarande otillgängliga då ramperna är oanvändbara för att de är för branta eller så mynnar rampen upp i ett fast bord. När man väl bemödar sig så är det väl lika bra att göra det riktigt? Vi ser också att det blir vanligare med fasta bord och bänkar utan möjlighet för passage eller plats för rullstol. Användbarheten är därmed noll.
I samband med en artikel i GP 2019 så uttalade sig Anders Westgerd och uppskattade att han kunde komma in på 25 % av uteserveringarna. Pia Hermansson, bygglovchef vid stadsbyggnadskontoret, hade däremot uppfattningen att 75 % av uteserveringarna fungerar. Anders Westgerd hörde av sig till Hermansson och föreslog att de tillsammans skulle undersöka hur tillgängliga egentligen ser ut. När Hermansson fick prova att besöka serveringarna, sittande i rullstol, i området runt Järntorget fick hon en annan uppfattning. Hon kom inte upp, in eller förbi på flertalet ställen.
– Jag är med dig. Det här är kasst. Det ska inte behöva vara såhär.
Nu var vi i alla fall överens!
Uteserveringar ska följa plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Boverkets byggregler avsnitt 3 (BBR) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet på allmänna platser (BFS 2011:5, ALM 2).
Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska också kunna använda allmänna platser. Därför ställer kommunen krav på uteserveringar på allmän plats. Möbleringen ska vara användbar, tänk till exempel på avståndet mellan borden.
Anpassa eventuell nivåskillnad mellan mark och tröskel för rullstol. Eventuell uppbyggnad som golv på uteserveringen (tillåtet endast i undantagsfall) ska vara anpassad med till exempel en ramp.
2018
Som flugor söker sig till ljus letar sig göteborgarna till takbarer på sommaren. Alla verkar vilja ta en öl med utsikt över stadens takåsar, men hur lätt är det att ta sig dit i rullstol? GP följde med Anders Westgerd på en krogrunda. Anders besökte fyra ställen för att granska dessa allmänna sommarställen utifrån tillgänglighetsaspekten. Han möttes av en mängd hinder och problem.
Det ställe som 2018 klarade skivan heter Rubinen, det funkar finfint! På John Scotts kan man inte ta hissen utan assistans från personal. Tröskeln är onödigt hög och det saknas handikappanpassad toalett. För att gå på toa behöver man åka hiss, den som man alltså behöver personal till. På Bellora är hissen för liten för elrullstolar och om man tar sig upp är där två trappsteg. Ingen hittar rampen som man är ganska säker på ska finnas någonstans. På Pigalle är det tråkigt och lite knöligt att ta sig fram, men hissen är man betrodd med i alla fall!
Slutsats: SUCK!
2021
När restriktionerna efter börjar lätta, efter nära 1 ½ år i klorna på Corona-pandemin, så gläds många över att kanske kunna ta en öl med kollegorna och gå på after work på en solig uteservering eller en trevlig bar. Men tillgången till stadens uteliv är kraftigt begränsad för vissa – året om – även när det inte råder pandemi.
”Välkommen att ta plats!” säger skyltarna på Andra Långgatan. Ta plats är stadens satsning på att stadens ytor ska användas och då Andra Långgatan omvandlas till en sommargata hade GIL:s VD Anders Westgerd stora förhoppningar om att läget skulle ha förbättrats i år. När han försöker ta sig in på gatans uteserveringar blir det däremot snabbt tydligt att samma problem som han, och andra, har påtalat år efter år fortfarande kvarstår. Endast fem av de 23 uteserveringar som besöks kan med god vilja beskrivas som tillgängliga för de med en funktionsnedsättning.
Läs mer om inventeringen av uteserveringarna på Andra Långgatan.
Att tillgänglighetsinventera är så lätt att alla kan göra det. Även om var och en bara gör nåt litet så kan summan av att många gör nåt märkas. Vi är i runda slängar 2000 individer i GIL. Vårt antal är en styrka, vi kan göra skillnad! Ladda hem en eller flera av apparna nedan och hjälp till att förändra vår vardag. Börja hemma på din gata, i din närmiljö!
Finns det några anpassade restauranger, kaféer eller nattklubbar i närheten? Vilka museer och bibliotek är tillgängliga för rörelsehindrade och vilka är inte det? Med Wheelmap kan användare hitta, lägga till och ändra tillgängliga och icke tillgängliga platser på en virtuell karta. Med hjälp av sökfunktionen kan du även hitta platser över hela världen – till exempel när du ska ut och resa.
Wheelmap är baserat på OpenStreetMap och fungerar på samma sätt som Wikipedia – alla kan bidra till att förbättra den samlade informationen. För att hitta platser och uppdatera tillgängligheten på en existerande plats behöver du inte registrera dig. Om du vill lägga in tillgängligheten för en ny plats eller kunna ladda upp foton så behöver du ha ett konto på wheelmap.org. Klicka på Logga in och följ instruktionerna.
Klicka på länkarna för att hämta din app:Wheelmap för AndroidWheelmap för iPhone
Även om det är lätt att komma igång – man behöver bara Appen – så kan det ändå uppstå lite frågor. Och efter ett litet tag är man kanske redo att använda sig av fler funktioner som t ex att lägga upp bilder – då kan det vara bra att få lite vägledning. Staffan Brodén, medlem i GIL, har därför gjort en fin illustrerad lathund som du kan läsa och ladda ner här.
Har du upptäckt hinder i den offentliga miljön när du rör dig ute på stan? Nu kan du anmäla hinder i den offentliga miljön via appen Anmäl hinder. Alla göteborgare kan nu hjälpa staden att identifiera bristande tillgänglighet. Med appen kan hindret anmälas på plats, med bild och beskrivning av hindret. Anmälan hanteras av kommunen som registrerar ärendet och bedömer hindret. Om det fastställs att det är ett enkelt avhjälpt hinder blir det fastighetsägarens sak att åtgärda det. Man behöver inte registrera sig för att använda appen och man kan anmäla hinder anonymt
Först markerar du som anmäler vilket typ av hinder det handlar om. Därefter visar du var hindret finns genom att skriva en kort text om hur det hindrar dig eller någon annan, bifoga gärna en bild som du tar med mobilkameran. Lämna kontaktuppgifter om du vill veta hur ärendet hanteras.
Klicka på länkarna för att hämta din app:Anmäl hinder för AndroidAnmäl hinder för iPhone